Race report: Stockholm Marathon 2014

Med tanke på att jag för lite drygt en månad sedan inte kunde springa 10 km utan att det smärtade på utsidan av höger knä är det rätt fascinerande att jag stod på startlinjen i lördags. Kort sagt har väl inte löpuppladdningen varit optimal inför årets Stockholm Marathon, men eftersom det inte var något mål utan bara ett distansträningspass spelade inte det någon roll.

Varför jag anmälde mig till Stockholm Marathon från första början var egentligen av två anledningar; dels skulle min svåger Simon springa (blev inte så) och dels ville jag gärna ha sprungit ett marathon innan jag gör det den 16 augusti, efter 180 km på cykel :).

Eftersom jag ändå sagt att jag skulle ta Stockholm Marathon som ett träningspass planerade jag in ett 200 km cykelpass tillsammans med min VRSUB9-klunga på torsdagen, två dagar innan maran. Jag tänkte att det kunde vara smart att testa att springa maran med slitna ben… något som efter 30 km skulle visa sig vara rätt jobbigt :).

7 gels, 1 för varje halvtimme

7 gels, 1 för varje halvtimme

Nåväl, träningsmålet för lördagen var helt enkelt att springa maran på strax under 4 timmar och testa att göra det på endast gel och sportdryck (såsom jag ska göra det i Kalmar). Gelen för dagen skulle bli GU Energy Peanut butter och sportdrycken den som Asics Stockholm Marathon tillhandahöll (tror att det var Maxim). Några dagar innan hörde jag av mig till en kompis, Simon, som jag visste skulle springa maran för att höra hur snabbt han skulle springa. Han berättade då att han och Magnus skulle springa på 3:30 (alltså 5:00 min/km) och jag bestämde mig för att hänga på.

Kolhydratshake för lite extra tillskott dagen innan

Kolhydratshake för lite extra tillskott dagen innan

Min kropp gillar inte riktigt rejäla kolhydratladdningar så jag brukar nöja mig med ett rejält mål med pasta kvällen innan samt lite extra tillskott av kolhydrater hela dagen innan. I fredags gjorde jag en riktigt god ”kolhydratshake” som jag verkligen kan rekommendera. I en mixer körde jag ned frysta hallon, frysta blåbär, banan, passionsfrukt, Superfruit Acai pulverMalto-Flex Pure och vatten. Riktigt läskande och laddande på samma gång!

Väl på start kändes det riktigt bra. Jag hade varit lite nervös över klädvalet då väderprognosen svajat något, men det visade sig vara klockrent. Korta löparshorts, funktionslinne, solglasögon, höga kompressionsstrumpor och mina asics noosa-tri 9 skor. Så här i efterhand hade jag satt på mig solskyddsfaktor och en skärmkeps, men men man lär så länge man lever :).

Fortfarande jagande 5:00-snittet efter 21 km

Fortfarande jagande 5:00-snittet efter 21 km

Vi hamnade alldeles för långt bak, startled G, bredvid de som skulle springa på ca 5 timmar… nästa år kommer vi i alla fall ha lite seedningsmeriter. Det resulterade i att Simon, Magnus och jag som bestämt oss för att inte stressa i början gjorde just det eftersom vi från start låg ganska långt efter. Redan 4 km in låg vi på ca 5:36 min/km i snitt och vi hade negativa splittar hela vägen bara för att komma i kapp. Vi kom ned till 5:07 i snitt efter ca 21 km, men sedan var det segt. Svängen ut på Gärdet och Djurgården var egentligen det som jag tyckte var jobbigast. Av någon anledning blev det ganska trångt där ute och samtidigt lite mer omväxlande kuperat jämfört med tidigare delarna av banan.

Efter 30 km började min lår att stumna rejält och jag bestämde mig därför att släppa killarna. När jag då skulle ta en av mina två sista gels såg jag att dessa hade glidit ur mitt race belt! Min energiplan var att ta en gel varje halvtimme och fylla på med ett glas sportdryck i alla depåer. Denna gick nu i stöpet och oavsett om det var psykologiskt eller inte så blev det rejält jobbigt. Jag hade 12 km kvar som med energi i kroppen och hyfsade ben skulle ta mig en timme, men som nu skulle komma att bli riktigt jobbiga.

Problemet med löpning kontra cykling eller längdskidåkning är att man aldrig får vila. I cykling och längdskidåkning kan man alltid slå av på takten och komma i mål rätt fräsch. I löpning blir det egentligen bara jobbigare om man slår av på takten då man får hålla på så mycket längre, tidsmässigt. Mina lår var hursomhelst stumma så det blev mycket gång sista 12 och jag tryckte även i mig saltgurka när den kom för att få upp saltbalansen… Sportdrycken som de blandat till loppet var alldeles för svag, i alla fall i mitt tycke. Den största anledningen för mig att ta sportdryck är för att balansera mineralerna i kroppen och därigenom undvika att t.ex. låren stumnar, men denna effekt fick jag uppenbarligen inte av sportdrycken för dagen.

Nåväl, när jag väl vände upp på Odengatan vid St Eriksplan kände jag lite segervindar och hittade lite energi. Snabbt därefter började det däremot göra rejält ont i låren, vilket gjorde att jag förmodligen såg rätt plågad ut sista 4 km när jag gick/sprang/stretchade. Sluttiden blev i alla fall 03:58:03 och helt enkelt sub4 på mitt första marathon någonsin.

Nöjd efter ett bad och lite rena kläder på

Nöjd efter ett bad och lite rena kläder på

Så här dagarna efter är jag förvisso lite stel i kroppen, men inga bestående skador har jag ådragit mig och jag känner mig riktigt pigg och fräsch. Det bådar helt enkelt gott för den 16 augusti då ju planen är att springa de 42 km på 4 timmar. I stundens hetta har jag dessutom anmält mig till Stockholm Halvmarathon den 13 september för att testa den nya ”målfarten” inför Lidingöloppet den 27 september.