Terrible Tuesdays: KM i Tempo 2014

8 dagar kvar…

tt_logoIgår var det dags för klubbmästerskap i tempo för Terrible Tuesdays. TT är den skara av sjuka människor som jag börjat träna med på tisdagar primärt för att förbättra min löpning. De är inte sjuka i kroppen utan mer i sinnet i den bemärkelsen att alla saknar den där lilla spärren som krävs för att man ska tacka nej till de mest extrema av utmaningar. Det här yttrar sig på många olika sätt, men igår yttrade det sig på det sättet att när man snittar 40,3 km/h över 30 km tempo hamnar man någonstans mitt i resultatlistan :).

Veckan började väl inte direkt optimalt, med snuva och feber söndag till tisdag. Jag lackade ur rejält i söndags på att jag fått en rinnsnuva från helvetet helt utan anledning och som dessutom varken blev bättre eller sämre under dagen. Följaktligen satte jag mig i bastun på söndagskvällen för att accelerera utbrytningen, vilket lyckades. Måndag och tisdag låg jag hemma med 39 °C-feber, något som inte är en dröm när det är 97 % luftfuktighet och 32 °C ute, men på onsdagen var jag symptomfri. Igår, torsdag, ställde jag mig därför på startlinjen.

Bansträckningen blev Angarns kyrka – Avfallsstationen innan Roslagsstoppet ToR (30,3 km). Förhållandena var klockrena, 21 °C i luften och en svag sydlig bris, så det var verkligen som upplagt för snabba farter. Sträckan gör man som cyklist och Vallentunabo typ en gång i veckan så man känner den väl, men vetskapen om hur tävlingsinriktad denna grupp är borgade för en något annorlunda upplevelse än normalt. På startlinjen förutom alla galna triathleter var ju dessutom vinsttippade Jonas Bohr (innehar typ alla rekord i Stockholmsområdet på Strava) och Pär Johansson som tillsammans var med och spräckte sub7 på Vätternrundan tidigare i sommar.

Vi startade med 30 sekunders mellanrum (ish) och klockade oss själva. Jag kom iväg bra och hittade en bra ”lunk”, om man nu kan kalla det för det när man ligger med en snittpuls på första milen på 167 (89%). Det som sket sig för mig kom tidigt i övergången över E18 i nordlig riktning. Jag skulle precis påbörja en omkörning av Filip som startat före mig när en bilist körde ut framför mig och tvärnitade, något som resulterade i att jag fick nita, klicka ur och kliva av… surt, men så är det och jag uppskattar att jag tappade kanske 15 sekunder. Det stora problemet med detta var att bakomvarande Olle kom ikapp snabbt därefter och gjorde att omkörningar fick vänta och ”flytet” blev inte så bra. Till vändpunkten hade jag ett snitt på 39,7 km/h och med tanke på ”stoppet” kändes det riktigt bra. Det kändes helt klart att pulsen låg högre än den borde, men å andra sidan är väl det att förvänta sig när man legat sjuk tidigare i veckan.

Första delen av tillbakavägen är ruggigt fin, utför och rejäla bombarfält. Syns tydligt om man tittar på första 2 km där jag snittade 45,4 km/h. Här började också folk krokna så jag och Olle (jag låg typ 50-100 m bakom) bombade igenom fältet (passerade 4 cyklister). Jag kom på mig själv att tänka ”nu känner jag mig uppvärmd” med 10 km kvar och mycket riktigt hade jag här också dagens högsta snitt för mig med 40,5 km/h ända in i mål.

Min prestation 45:09 över 30,3 km, alltså 40,3 km/h i snitt, är jag riktigt nöjd med. Speciellt med tanke på starten i veckan. Känns riktigt skönt att ha detta pass som mitt sista riktigt hårda inför Kalmar och i jämförelse kunna ”rulla” de 180,2 km på IRONMAN nästa lördag :). Jag har satt mitt cykelmål på 34 km/h i snitt, landar jag på 32 km/h p.g.a. väder och vind blir jag inte förbannad, men med tanke på min form blir jag inte förvånad om jag landar högre än 34…

Som någon uttryckte det igår ”Ja, man får ju byta umgänge om man vill känna sig snabb :)”… Slutliga resultatlistan är inte klar än, men ovan nämnde Jonas Bohr fullständigt utskåpade resten av gänget med tiden 41:18 över 30,3 km och ett snitt på 44 km/h, första 4 fick pris… jag var långt därifrån någonstans i mitten. Coolt ändå att Milebreaker och Apollo sponsrar med så sjyssta grejer till pallplatserna, dessutom var det ju även startplatser till Lidingöloppet och Göteborgsvarvet på spel igår. Även om det känns tungt att jämföra sig med denna grupp ibland får man ändå lov att känna sig trygg i att dagar när man känner sig stark och snabb är det förmodligen snart dags för en Terrible Tuesday, där man garanterat får pisk av någon och det är motiverande!